Barn med könsöverskridande beteende

Jag läste Insidan i DN. En mamma hade skrivit in med oro för att hennes treåriga dotter kallar sig för pojke. Det gripande med insändaren (du kan läsa frågan och psykologens svar här) är inte ämnet i sig utan mammans svårigheter att med att hennes vilja och ideologiska åsikter krockade med hennes känslor. Jag tror att frågan och svaret skulle kunna appliceras på de mest skilda problem. Att man vill vara öppen och stöttande och förstående men något i ens inre gör massivt motstånd. Psykologens svar är bra, och klokt. I princip så säger han "jobba med dig själv, ta reda på varför du har ett motstånd för det kommer att lysa igenom".
Heja mamman, jag tror att det kommer att gå bra för henne och hennes barn!