En bondes längtan

Jag läste SvD:s söndagsintervju om bonden Knut. Knut som också är Karin och vill hinna genomgå ett könsbyte innan hon dör. Som är intersexuell och fick låna mammas fina stövlar bara han inte gick ner på stan med dem. Läs intervjun här. Sen kan du se dokumentären på SVT Play.

"Hur vi tolkar det vi ser..."

Jag hade tänkt att skriva ett par rader om den fantastiska, superroliga och perfekta dagen jag hade i lördags. Det var min möhippa. (Hurra, vad roligt det var!)
Nu när jag skulle börja skriva så läste jag mitt senaste inlägg om att "hur vi tolkar det vi ser, beror på vad vi vet om det vi ser". Det är en ganska bra sammanfattning på hur överraskad jag blev. Alla tecken som fanns där om jag hade vetat något om vad som planerades. Men det gjorde jag inte. Anade ingenting. Så jag gjorde helt andra tolkningar.
Ända sedan i lördags har jag mesat mig och blivit rörd till tårar när jag tänker på hur bra det var, hur glad jag var och hur roligt jag hade - all planering som de gjort, alla människor som kom! Någon som har så fina vänner som jag måste ju vara en helt okej person.
Och när jag lägger mig för att sova och tankarna ockuperas av patienter, papper, klipptider och däckbyten, då slappnar jag av genom att låta tankarna svämma över av detaljer om hur dagen förlöpte. Från början till slut.

Hört på radio

Imorse på väg till jobbet lyssnade jag på P1 morgon som vanligt. Man ska göra nya guideböcker i Afrika, skrivna av afrikanska författare istället för av backpackande västerlänningar. Appråpå det så fälls kommentaren: "Hur vi tolkar det vi ser, beror på vad vi vet om det vi ser". Åh, vad klokt! Jag tror att jag måste skriva det igen:

Hur vi tolkar det vi ser, beror på vad vi vet om det vi ser.

Lediga onsdagar

Det finns några saker som är riktigt bra med att jag just nu pendlar fram och tillbaka till Hällefors, förutom att jag trivs förträffligt. Dels att jag sitter i bilen två timmar per dag och då uppdateras i samhällsfrågor tack vare P1 "Morgon" och "Studio ett". Igår morse lyssnade jag på Katarina Wennstams kommentarer om att Örebropolisen går ut och varnar kvinnor för att gå ut. Polisen är nog inte så bra på genusanalyser men det är Wennstam och hon gjorde kloka reflektioner om att sådana varningar begränsar kvinnors rörelserum och dessutom skuldbelägger kvinnor som går ut trots att en serievåldtäktsman härjar. Om man istället uppmanade alla män mellan 19 och 35 år att stanna hemma en fredagskväll för att det är så stor risk att de blir utsatta för brott, då skulle man verkligen kunna förebygga brott.

På hemvägen hörde jag att en 21-årig man tagit livet av sig medan han filmade det hela med sin webkamera och allt kunde följas på nätet. En tvååring togs som gisslan på öppen gata i Malmö, av en knivbeväpnad man. De två händelserna är så hemska att jag väljer att inte kommentera dem. De talar för sig själva.

Däremot kan jag tipsa om Åsa Linderborgs reflektion om DN Bostads uppmärksammade reportage i helgens bilaga. Linderborg menar att DN alldeles omedvetet gör ett politiskt inlägg i samhällsdebatten och att reportaget är ett symtom på vilket samhälle vi lever i idag. 

En annan bra sak med Hällefors-pendlingen är att jag får onsdagarna lediga. Då har jag tid att sova ut, kela med B, läsa tidningen i sängen (Åh Hanne Kjöller vad du och jag skulle ha mycket att prata om! T.ex. om din kommentar om Apoteksreformen ). Och så har jag ju avsatt tid för att plugga. Och så har jag ju avsatt tid för att plugga. Det har jag ju.

Veckans bästa patientmöte: Sexualanamnes

Patienten, en vital kvinna på 85 år, har sökt för obehagskänslor i underlivet. Jag ställer de vanliga frågorna - hur gammal hon var när hon fick mens, hur många gånger hon varit gravid, hur många barn hon fött och när hon kom i klimakteriet. Jag tvekar. Jag måste ju ändå fråga, det ingår ju. Men hon är ju 85! Fast jag måste ju fråga.
"Är du sexuellt aktiv?" frågar jag.
"Nej. Inte längre. Senast var för 5 år sedan men sen sa ryggen ifrån."
Jag väntar.
Hon fortsätter "vi försökte länge med glidmedel och sånt men det liksom stramade. Det var inte skönt längre. Kan det bli så?"
Vi pratar ett tag om vad som händer med slemhinnorna när man blir äldre och vad man kan göra åt det. Jag undersöker henne och vi säger hej då.

När jag åker hem tänker jag på att om jag hade träffat henne för 5 år sedan så hade hon haft ett aktivt sexliv. OCH varit en sådan som handlar glidmedel. Jag har så mycket fördomar.

En vän i nöden

Jag tror att jag är ganska bra på att stötta mina vänner när de behöver det. Finnas där, lyssna, säga något klokt och sedan komma med råd. Ibland går inte det alls.
En gång förlorade en av mina bästa vänner sin son. Han var tre månader gammal och skulle snart döpas. Jag minns när hon ringde. Hennes förtvivlade oförståeliga gråt, jag hummade och låtsades att jag lyssnade för jag hörde inte vad hon sa. Och när jag väl förstod vad hon sa. Vad säger man då? Det finns ingenting att säga till tröst. Det finns ingenting som lindrar. Det finns ingenting man kan göra för att göra smärtan mindre. Ingenting.

Jag tror att den enda lindring hon sedan fick var att få prata med någon som upplevt samma sak. Då behövs inte så många ord. Kanske behöver man bara ett bevis på att det har hänt andra och att de överlevde.
Min kollega M är en sådan person. Just nu är hon i Australien och föreläser om Spädbarnsfonden. Här är hon!

Nobelprisad befruktning

Jag torkar en tår när Nobelpriset i medicin tillkännages. Priset går i år till den här mannen, Robert G Edwards, som "uppfann" provrörsbefruktningen. Den drivande motivationen bakom hans arbete var att kunna hjälpa par som hade svårt att bli gravida, att få barm. Jag skänker en tanke till de jag känner- J, S och M som alla är provrörsbarn. Alla var de fruktansvärt efterlängtade. Och alla är de fruktansvärt älskade. Heja Robban och grattis till priset! Och tack!

Om man har svårt att förklara för barn hur barn blir till så kan jag rekommendera Eddie Summanens "Familjeboken" som på ett lättfattligt och pedagogiskt vis tar upp hur olika familjer kan se ut och hur barn kan komma till en familj (provrörsbefruktning, adoption, samlag, insemination etc). Köp den, läs den, ge bort den!