Jag har just varit på "storrond". Det är en aktivitet där läkare från många olika specialiteter träffas och diskuterar patientfall. Idag var det neurologkliniken som höll i det hela och drog ett fall som i korthet handlade om:
En ung kvinna diagnosticerad med MS vid 17 års ålder. Sjukdomen är aggressiv men med kraftiga läkemedel hålls den i shack. När kvinnan är 27 år vill hon bli gravid. Man sätter ut hennes behandling (som inte är förenlig med levande foster) varpå hon efter tre månader får ett allvarligt skov i sin sjukdom. Man beslutar sig för att ge henne en lovande behandling, som inte är så prövad tidigare, men som har visat goda resultat. Behandlingen används vanligen för benmärgscancer och går ut på att man ger mycket höga doser av cellgifter för att slå ut hela benmärgen. Efter detta skulle hon kunna bli gravid. I övrigt så har kvinnan varit välfungerande och har jobbat 100 % hela tiden, utom vid tidpunkter för skov.
Alltså: vid denna "storrond" ville neurologkliniken diskutera denna nya behandling som endast specialister i blodsjukdomar tidigare har sysslat med, och eventuella biverkningar som alla specialiteter skulle kunna vara inblandade i.
Det här var frågorna som ställdes av auditoriet:
"Hur långt bör man egentligen gå för att låta patienter bestämma själv om de vill ha barn? Borde inte vi som läkare sätta stopp när det så tydligt är förenat med att hon försämras i sin sjukdom?"
"Är det etiskt att låta henne skaffa barn? Vem vet hur många år hon kommer att leva och finnas för barnet?"
"Hur blir egentligen anknytningen mellan patienten och barnet när hon är så sjuk?"
"Hur värderas MS i adoptionsutredningar?"
Föredragande neurolog (som är kvinnans behandlande läkare) började med att förklara att patienten är välfungerande och kapabel att ta hand om ett barn, att det kommer nya läkemedel hela tiden och att man kan förvänta sig en relativt god prognos trots allt, för att slutligen säga att "den här patienten är mycket bestämd och påstridig". Istället för att helt enkelt säga att kvinnan är myndig och vid sina sinnens fulla bruk och i full rätt att bestämma själv om hon vill bli gravid eller inte. Hon förstår riskerna och hon tar dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar