Jag lyssnar på Torehammars vecka i SR P3 och de diskuterar BRÅ:s undersökning om trygghet. BRÅ:s fråga rör hur trygg man känner sig i sitt närområde och vilket förtroende man har för rättsväsendet. P3:s diskussion rör "falsk trygghet" respektive rädsla och de avhandlar t.ex. varför fler kvinnor känner sig otrygga när de ffa är män som drabbas av brott. De nämner också att de tre städer i Sverige där folk känner sig minst trygga är Stockholm, Malmö och Örebro. De resonerar att det är förståeligt att Stockholm och Malmö är med eftersom de är storstäder och det faktiskt förekommer många brott där men de kan inte förstå varför Örebro är med. Tydligen så är det låg brottsstatistik i Örebro, lika låg som på Gotland där Sveriges tryggaste befolkning bor.
Jag var med i BRÅ:s undersökning och känner mig inte trygg trots att jag aldrig utsatts för brott. För mig handlar det om att det inte var länge sedan Sveriges värsta serievåldtäktsman genom tiderna härjade i Örebro. Han fälldes till slut för 15 brott. Det läskiga med honom var att de som våldtogs var unga och gamla och de var på väg till jobbet, hem från krogen eller till tvättstugan. Våldtäkterna skedde över hela Örebro när som helst på dygnet. Och polisen uppmanade till slut kvinnor att hålla sig inomhus om de hade möjlighet. Efter att Eliasson greps så sjönk brottsstatistiken i Örebro med 24 %.
Fortfarande förekommer en hel del våldtäkter i Örebro, det senaste halvåret har en skett på vår gata och två på två av tvärgatorna till vår gata. Och i Örebro är du ensam. Det är en liten stad, går du hem själv en kväll är det vanligaste att du inte ser en enda annan människa. Och gör du det blir du livrädd.
Att bygga upp en trygghet hos en stads hela befolkning efter det tar nog tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar