Jag jobbade flera år inom hemtjänsten i Stockholm. Självklart var jag medveten om att även gamla människor är människor. Och att de har varit unga någon gång. Men en ganska skev bild av ålderdomen hade jag nog ändå. Tidigt hamnade jag i de fängslande tankarna på vilka dessa människor hade varit när de var unga. Vad hade de upplevt? Mycket senare fängslades jag av insikten att frågan inte handlade om vilka människor de hade varit, utan om vilka människor de är.
Jag just sett Alla Vilda, en dokumentär om Birgitta Stenberg och blir vansinnigt berörd. Av ålderdomen. Av livsglädjen. Av friheten i att leva som man vill. Av kärleken.
Tidigt i Brittas och min relation så sa Britta "det är viktigt att ha en bra relation till sina ex, för de är ju en så stor del av den man är". Det verkar som att Birgitta Stenberg tycker likadant. Maken till kärlek och ömhet som finns mellan henne och alla de människor hon älskat i sin ungdom. Här står en snart 80-årig kvinna och säger om Peggy att det kommer nog alltid finnas en passion mellan oss. I nästa klipp står de 80-åriga kvinnorna bredvid varandra och tittar på orkidéerna och man kan se den, passionen. Vad ser du när du tittar på mig?
Isabella säger "Du är fortfarande vacker Birgitta. Berätta nu vem du ligger med!" Vad ser du när du tittar på mig?
Det finns så många svar på den frågan, och inget av dem är "en gammal tant". Och det tröstar mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar