Angående "För vita svenskar är rasisten alltid någon annan"

Om du inte har läst Johannes Anyurus debattartikel "För vita svenskar är rasisten alltid någon annan", så kan du göra det HÄR! 
Min kollega finaA skrev angående texten att kärnan är "Varför finns det en så stor beredskap i Sverige att omedelbart driva med det ganska okontroversiella påståendet att vissa bilder eller ord eventuellt hjälper till att upprätthålla en rasistisk struktur?"

Jag håller med om det. Och jag tror att svaret är att det utlöser en identitetskris. Om jag har utfört en kränkande och/eller rasistisk handling, vem gör det mig till? Gör det mig till rasist? Det är inte så så jag ser mig själv och därför värjer jag mig å det grövsta. 

Jag har deltagit i kränkande och/eller rasistiska handlingar.

När jag gick på lågstadiet så brukade vi på rasterna spela ett bollspel som hette "nigger". I 3:an hade lärarna bestämt att skolan skulle rösta om ett nytt namn, men ingen förklarade varför. För mig, i min genomsvenska uppväxt, så var min enda association till ordet "nigger" just detta bollspel. Jag menade inget rasistiskt. Jag visste inte ens vad ordet betydde. Jag tyckte att det var löjligt att spelet skulle byta namn när det fanns ett så bra namn. 
Med säkerhet så fanns det barn i min skola som associerade till helt andra saker och som inte förstod varför förloraren alltid fick vara "nigger". Spelet fick sedan heta "superfyran" och jag hade deltagit i en rasistisk handling utan att mena illa.

Så här såg jag ut på lågstadiet:

På 1980-talet åt vi negerbollar hemma och ibland gjorde mamma "neger på semester", vilket innebar chokladsmet på en tallrik med pärlsocker över.

På högstadiet spelade jag "neger och president" på rasterna. Jag menade ju ingenting med det! 
Med säkerhet så fanns det ungdomar som inte höll med om att det inte betyder något att det värsta straffet i spelet är att bli "neger".

Så här såg jag ut på högstadiet:

På gymnasiet tyckte jag att homosexuella var lite äckliga och var ganska säker på att om en vän till mig skulle säga att hon var homosexuell så skulle jag ta avstånd från henne.

Så här häftig var jag på gymnasiet:

Det är inte upp till den som kränker att definiera vad som är kränkande för den som blir kränkt. Det är aldrig en ursäkt att säga "men jag menar ju ingenting med det!". Du menar kanske ingenting för att du inte har gjort de associationerna, som jag med bollspelet "nigger", men om någon blir kränkt då blir du upplyst. Du kanske inte förstår varför hen blir kränkt men nu är du upplyst om att du kränker. Att då fortsätta göra det för att "jag får säga neger om jag vill" medför att du nu kränker medvetet.