Läkarupprop för bättre vård

Jag vet inte om du läste Maciej Zarembas artikelserie om den olönsamme patienten? Om inte, så borde du göra det. Den angår alla som lever i Sverige, som någon gång kan tänkas söka vård i Sverige eller som känner någon som någon gång kan tänkas söka vård i Sverige. Den angår alla som arbetar inom vården och den angår alla som känner någon som arbetar inom vården. Den angår alla som har rösträtt i Sverige.
Jag fann artikelserien djupt drabbande och mycket nära sanningen, även om vårdvalsystemet ser lite olika ut beroende på vilket landsting man befinner sig i.

Den senaste veckan har det spritts ett "läkarupprop för bättre vård" på facebook. Sedan kunde man läsa det i Läkartidningen och igår även i DN. Jag har skrivit på, liksom 3000 andra. Jag tror att det är viktigt att säga ifrån. På många arbetsplatser så kommer hela tiden nya direktiv som ska styra verksamheten och även om folk inte tycker att de är bra så finner man sig och arbetar på. Jag tror att detta gäller särskilt i yrken där man arbetar med människor. T.ex. läkare, lärare, socialsekreterare, handläggare på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Man protesterar inte vilt eftersom verksamheten måste rulla på, annars blir patienterna drabbade. Eller eleverna. Eller de äldre. Eller försäkringstagarna. Maken till arbetsmoral hos handläggare på Försäkringskassan, ha jag sällan sett. Få protesterar.

Därför tycker jag att Läkaruppropet är ett bra initiativ men utan konkreta förslag på åtgärder så kommer man ingen vart. Detta är min fasta övertygelse att vill du göra skillnad så måste du komma med åtminstone ett enda förslag till hur, så att man har något att utgå ifrån. Jag förväntar mig inget annat än att detta upprop inte leder till någonting och har fallit i glömska om en vecka.

Vi har faktiskt skrivit ett liknande upprop på min vårdcentral, som riktar sig till landstingsledningen i landstinget där jag är verksam. Jag är oerhört stolt över det vi presterat och det gensvar vi har fått. Vårt brev utgår från arbetssituationen i vårt landsting och i primärvården i synnerhet. Vi har också presenterat ett åtgärdsförslag och mejlat ut brevet till alla landstingets läkare. Många har valt att skriva på, men väldigt många har också avstått. Alla håller inte med om de problem vi ser men framförallt är det så att vi inte är överens om vad som ska göras åt det. Det spelar inte så stor roll, för det har blivit en väldigt bra diskussion inom läkarkåren och förhoppningsvis får vi till stånd det möte med landstingsledning och sjukhusledning, som vi har önskat. Om vi kan få till stånd ett lösningsfokuserat möte är tveksamt, men det är vårt önskemål.